...vi for in till läkare. Robin fick andas in adrenalin, IGEN! Nu har vi varit inne 3 ggr idag. Han HATAR med stort H dessa andnings masker så hälften träffade väl rätt. Det var en toppen sköterska där han skickade med oss kortisontabletter som vi kunde lösa upp med vatten och ge honom när vi kom hem ifall det inte kändes som inhalationen gett något. Och redan i bilen satte hostan och allt igång igen. Så väl hemma vart det tabletterna. Nu ligger han i sitt svala rum med huvudet högt och de upplösta tabletterna i magen. Hoppas han får må lite bättre.
Nu ska jag se om jag vågar ta mig en dusch. Jag är så orolig för honom så det blir en snabb en så jag hör honom sen. Sen hoppas jag att han ska få sova inatt och då jag med.
Och hjälper dessa tabletter bra ska jag be om det i fortsättningen då han får behov att inhalera för ni ska se paniken i ögonen och höra skriken när han blir tvingas och fasthållen för att inhalera. Man vill inte men man vet att det är för hans eget bästa och man har nu blivit van vid kampen.
Men funkar tabletterna så slipper jag vara van vid det.
Godnatt på er, det vill jag ha!
3 kommentarer:
Hoja, vad jobbigt :( Hoppas allt blir bra väldigt snart! Kram till er! <3
åh vad jobbigt det verkar! Jag lider med dig! Det finns inget värre n att se sitt barn lida... Hoppas det blir bättre!
Förresten, har han haft astma sedan han föddes?
Skicka en kommentar